Det här är ingen ny typ av matematiklektion, utan ett roligt spel. Därför är Regattan så spännande för eleverna, och dessutom nyttig!
Vad är en Regatta egentligen?
Det är svårt att hitta ett lämpligare namn än ’Regatta’ för detta dynamiska spel. Varje lag, bestående av 3 – 4 elever, sitter liksom i sin egen båt och försöker ro både snabbt och i rätt riktning. Reglerna är enkla. Varje skola representeras av ett eller fler lag. Det vanligaste är att köra fyra omgångar för högstadieelever och fem för gymnasieelever. I varje omgång ska varje lag presentera en skriftlig lösning för var och en av tre olika uppgifter. Uppgifterna är tagna från olika delar av matematiken, och har varsin maxpoäng. Skrivtiden och svårighetsgraden ökar för varje omgång, likaså maxpoängen. Oftast är skrivtiden 10 min i den första omgången, 15 min i den andra och tredje, 20 min i den fjärde, och 25 min i den femte. Vinner gör det lag som får flest poäng.
Juryn rättar lösningarna direkt efter varje avslutad omgång. Samtidigt redovisar Koordinatorn för de deltagande eleverna hur de skulle ha löst uppgifterna. Såväl rättning som redovisning brukar klaras av på 10 – 15 min. Därefter meddelar Koordinatorn resultatet av rättningen, och sedan börjar nästa omgång. Om ett lag misstänker att bedömningen av uppgifterna har varit orättvis eller på annat sätt felaktig, så får det lämna in en skriftlig överklagan. På så sätt kan spelet fortsätta utan dröjsmål, och allt brukar klaras av på 2 – 3 h inkl. prisutdelning. Det viktigaste med spelet är full öppenhet för såväl elever som lärare. På så vis får alla elever vara med och spela, medan varje matematiklärare får hjälpa till med att välja ut uppgifter och med att rätta lösningarna.
Matematiska regattor har sitt ursprung i Moskva 1996. Idén kom från helt vanliga mattelärare från fyra olika skolor. Så småningom växte intresset. 2005 samlade Regattan i Moskva 50 lag bara i årskurs 7. Detta år spreds spelet även till Stockholm. Vår första regatta hölls den 19 mars 2005 på Sonja Kovalevsky-skolan. Då tävlade åtta lag från fem olika skolor.
En av dem som startade spelet var A.D. Blinkov, då en vanlig mattelärare. Nu är han prorektor på Skola nr 218 i Moskva och ordförande i tävlingskommittén. Personligen föredrar han dock fortfarande att kalla sig för mattelärare. Nedan följer hans berättelse.
Varje elev bedömer sig själv
För 10 år sedan fanns praktiskt taget inga lagtävlingar i matematik. Visst fanns det ett stort och förgrenat system av individuella matteolympiader, men de var främst till för att upptäcka begåvningar. Som resultat urartade de flesta matteolympiader till tävlingar för enbart ”professionella” spelare, där bara seger räknades. Däremot saknades inslag av hasard, spelkänsla, och även läroanda. Jag skulle gärna prata om begåvade elever, men mitt intresse ligger även hos vanliga elever som vill lära sig att spela. Utan att kunna hitta sin plats i olympiadsystemet fanns förr hundratals sådana elever.
Ett annat problem med Moskvas olympiadsystem var att där saknades de vanliga mattelärarna. Professionella matematiker, cirkelledare, lärare från särskilda matematikskolor för begåvade elever, och t.o.m. didaktiker fanns där, men inga vanliga mattelärare. Samtidigt kände jag personligen tiotals mattelärare som både ville och kunde syssla med mattetävlingar. De behövde bara lära känna varandra i en lämplig arbetsmiljö.
Följaktligen startade vi regattor för att råda bot på dessa båda problem. Vi lyckades föra samman personer med olika yrken, och 2005 bestod juryn av fler än 30 personer – såväl mattelärare som didaktiker och cirkelledare. Äntligen började en gapande tom nisch att fyllas igen.
Uppgifterna till spelet väljs ut och förbereds av personer med olika smak och tycke. Juryn strävar efter mångfald, vilket gör regattorna till utmärkt undervisning; på kort tid går eleverna igenom 12 – 15 varierande uppgifter och får omgående en presentation av både facit och bedömning. Dessutom uppmuntrar spelformen eleverna att vara aktiva, lära sig, arbeta i lag, och umgås med lärare. Däremot finns inga betyg med här – var och en bedömer sig själv.
Vi är inte ensamma
Det skulle ha varit betydligt svårare om inte Moscow Centre of Continuous Mathematical Education, MCCME, funnits. Rektorns huvudidé är att varje elev ska ha rätt till ordentlig undervisning. Detta håller vi helt och hållet med om. MCCME arrangerar kostnadsfria kurser i matematik för alla elever som är intresserade, och även om det är en del som hoppar av, så har alla likadana förutsättningar från början. Dessutom lockar centret entusiastiska lärare. Tack vare hjälp från MCCME lyckades också regattan få finansiellt stöd.
Vi betraktar inte våra idéer som ett alternativt sätt att undervisa matematik. Detta är en uppgift för staten och didaktiker från ministeriet. Vi är bara lärare och på vår nivå försöker vi bara göra det vi kan för elevernas bästa.
Alexandre Chapovalov , Tristan Tempest efter artikeln på ryska sajten om Matteregatta