Jag tyckte om matematik redan som barn. Det är alltid kul att
tänka på och diskutera om ett knepigt tal! Matematiska
tävlingar visade att jag inte är ensam om att ha
sådan attityd. Fler knepiga tal hittade jag i
Distansmatematikskolan. Med intressanta diskussioner vad det litet
svårare i min by i Kazakstan. Så flyttade jag 1971
till Moskva: först som elev vid Fysik&Matematikskolan vid
Universitetet, sedan i självaste Universitetet som student i
matematik. 9 år i Moskva lyckades inte att släcka törsten
för knepiga tal hos mig varken som student eller doktorand. Ett
av talen som jag löste i åk 5 räckte för
doktorsavhandling. Så 1980 blev jag högskolelärare.
Under 10 år vid Tekniska högskolan i staden Ivanovo
lyckades jag upprepade gånger väcka intresse för
matematik även hos såväl lättvindiga unga
recentiorer som jäktade studerande på kvällstid.
Sedan
helt plötslig växte mina egna barn upp och började
skrika "Pappa, ge mig ett knepigt tal genast!" När
lämpliga tal i böcker tog slut, började jag hitta på
mina egna tal. Dessa tal lockade även barnens vänner, och
så bildades 1993 min första (och min bästa)
mattecirkel hemma hos oss. Detta öppnade runda 2 i mitt
matteliv. Barnen och cirkeldeltagarna reste och deltog med lust och
besked i alla slags mattetävlingar först inom Ryssland och
sedan även utomlands. Min son Danil efterapade mig och fick en
bronsmedalj på IMO
(Internationella
Matematikolympiaden). För att hänga
med började även jag resa till mattetävlingar och
delta som problemkompositör och domare. Jag och barnen brukade
resa åt olika håll, men på somrarna samlades vi i
en skog vid Kirov till Sommarsmatteskolan. Jag och min äldste
son Maxim spelade lärare, Danil och dottern Valentina spelade
elever, och i själva verket ägnade vi hela tiden åt
prat med intressanta människor.
Under tiden mellan resorna och cirklarna måste jag tjäna
mitt levebröd. Sedan 1995 gjorde jag detta på halvtid i
ett litet svenskt bolag
som sysslade med matematisk modellering. Så småningom
visade det sig att lärare i matematik krävs desto mer i
Sverige, och 1999 flyttade vi här permanent hela familjen.
Så blev
Maxim en mattelärare vid Sonja
Kovalevsky-skolan, Danil hjälper med sajten om
Städernas
Turnering i Stockholm, medan Valentina som gymnasieelev har tagit
hem tre bronsmedaljer på IMO för Sverige och var en av dem
som grundat tävlingen Mattekvadraten.
Numera är hon
känd tack
vare hennes sajt Mattebloggen,
som jag tror är den bästa svenska
matematiska sajten för elever.
Med
hjälp av mina vänner här hade jag anslutit Stockholm
till Internationell Städernas
Turnering i Matematik . Min cirkelverksamhet pågick
bland både ryska och svenska elever, vilket givit mig ett hopp
om att uppfostrade fler intressanta människor. Tre år
som universitetslektor vid KTH visade att detta inte är omöjligt
fast inte så lätt heller.